Sveriges vilda djur är inte inkluderade i djurskyddslagen och det existerar ingen djurskyddsmyndighet. Trots att många vilda djur finns på EU:s rödlista vid art- och habitatdirektiv och är strikt skyddade, finns det rättsliga skyddet i vårt rättssystem inbyggd i jaktlagen som syftar till att möjliggöra och skydda jakten istället för att skydda djuren.
Eftersom jakt räknas som en näring knutet till markägande, domineras alla naturfrågor om däggdjur och fåglar av ett stort inflytande från jägare. Andelen jägare i riksdagen är betydligt större än bland svenska folket och på många nivåer har man kunnat bedriva kraftfull lobbyverksamhet i syfte att främja jakt.
Naturvårdsverket som ska ha en central roll i naturvårdsarbetet, har som ansvarig för viltvård och jakt valt att utforma en strategi för viltförvaltning som ensidigt fokuserar på vilda djur för olika former av "brukande", djur har avpersonifierats till "förnybar naturresurs". Nya jakttider har utarbetats utan hänsyn till djurvälfärd, etik och biologi. Tekniska hjälpmedel och sofistikerad vapenkultur har införts utan konsekvensutredning och etisk bedömning. Nya jaktaggressiva hundraser används utan etisk utvärdering. Rovdjursförvaltning med ökat antal licens- och skyddsjakter som möjliggör brott mot både jaktlagen och EU:s art- och habitatlagar samt CITES.
Hela den svenska rovdjursförvaltningen ignorerar det absoluta förbudet att döda enligt artikel 12 i art- och habitatdirektivet, och insikten av att skyddsjakt är ett undantag som fårvanvändas mycket begränsat saknas helt.
Slutsatserna i jakttidsberedning, vilt- och rovdjursförvaltning bryter samhällskontraktet med icke statliga organisationer och enskilda medborgare enligt Åhuskonventionen. Bevarande, biologisk mångfald, biologi, etologi, etik och djurvälfärd ignoreras.
DRIS ser allvarligt på;
- att det rättsliga läget brister när man inte följer EU-rätten och att Sverige har ett öppet ärende för att man bryter mot Art- och habitatdirektiven, särskilt i vargfrågan,
- bristerna i lagar, särskilt jaktlagen som saknar kärnartikel 12 av art- och habitardirektivet samt, stora brister inom området jaktetik och jaktkultur; fälljakt, rovdjurskampanjer/tävling för att döda, jakt på lodjur under parningstid, jakt på hjortkalvar från de föds, grytjakt, helikopterskjutning och löshundsjakt, träning av jakthundar på djur i sina habitat, utsättning av fasan, änder och rapphöns för nöjesjakt m.m.,
- stora brister i länsstyrelsers handläggning av rovdjursärenden på både stora och små djur, ignorering av inhibition och överklagningsrätten, jäviga handläggare och ignorerandet av EKMR och EU-rätten, samt att jaktbesluten ej kungörs enligt reglerma,
- brister i den ensidiga informationen från Jägarförbundet till allmänheten, liksom demonisering av vissa arter som rovdjur, säl, skarv, vildsvin,
- brister i myndighetsutövningen, delegationen till länsstyrelserna, övervägande jaktintresse i viltvårdsdelegationernas sammansättning, bristande protokollföring
- stödet till det civila samhället, miljöorganisationer och värnares rätt att ge uttryck för sin oro och sitt engagemang för djurs överlevnad, både som individer och som art, tas inte på allvar i beslutsprocesser på miljöområdet och ger heller inte utslag i beredningar med Naturvårdsverket som låter jaktkollektivet dominera,
- jakt och jägare tillåts dominera naturen alla årstider och tider på dygnet, liksom att dödandet av tamdjur verkar öka i takt med att jaktarrenden kommersialiserats och vem som helst får jaga var som helst
- i tid av förlust av biologisk mångfald är det obefogat att jakt kommersialiseras mot utländska jägare och oetiskt att troféjakt införts på rödlistade rovdjur i strid med art- och habitat/CITES,
- att brottsutredningar vid tjuvjakt inte ges mer resurser och att straff för djurplågeri i samband med jakt, illegal eller legal, ännu inte införts i paritet med vad som gäller tamdjur,
- brister i åklagarmyndigheten och polisen vad gäller djurplågeri och jakt,
- brister på forskning, att medel styrs till de direktfinansierade men inte till universitet,
- att forskning som bekostats av staten/Naturvårdsverket, som pekar ut olämpliga jakttider och oetiska jaktmetoder (bl.a. på björn, säl och lodjur) ignoreras.
Comments