top of page
xi9b50x4cike0oxx2zr8.webp

JAKTBROTT,  JAKTSABOTAGE OCH HABITATSABOTAGE

DRIS YTTRANDE DEN 14 SEPTEMBER 2021

DRIS deltog den 14 september 2021 i ett webbinarium om jaktbrott och jaktsabotage som Rovdjurscentret de 5 stora anordnar. Här finns en sammanställning av DRIS synpunkter angående programmets frågeställningar. Webinariet skulle publiceras efteråt på organisatörens webb men hittintills den 6 november har den inte synts till.

Läs hela inlägget här på bloggen.

Uttalande från DRIS-styrelse angående den svenska jaktstrategin som förbereds av Naturvårdsverket

8 december 2021

 

 

Sveriges vilda djur är inte inkluderade i djurskyddslagen och det existerar ingen djurskyddsmyndighet. Trots att många vilda djur finns på EU:s rödlista vid art- och habitatdirektiv och är strikt skyddade, finns det rättsliga skyddet i vårt rättssystem inbyggd i jaktlagen som syftar till att möjliggöra och skydda jakten istället för att skydda djuren.

Läs hela inlägget här på bloggen.

DRIS TAR STÄLLNING

OM OSS

DRIS är en ideell förening som vill ge djuren en röst i vårt samhälle. Det sker genom att ställa sig på djurens sida i debatter, i praktiken och inom juridiken. Vi är en allmän förening som verkar i hela landet och vi har inga ekonomiska vinstintressen.  

 

Föreningen har funnits som en Facebook -grupp sedan 2013 och har över 2000 medlemmar där, men beslutet att ta fram stadga och ett organisationsnummer togs av Bibi Noris och Johanna Parikka Altenstedt i början av 2017 som ett svar på de otaliga till synes slumpmässiga och godtyckliga jaktbeslut som myndigheterna levererat på löpande band utan att se djuren som värdefulla och levande individer inom olika hotade arter. I novermbe 2017 fick vi organisationsnumret. I november 2020 fick vi över 100 betalande medlemmar.
 

Vår förening motsätter sig att djur ses som gratis råvara inom ekonomin, som fabrik för livsmedel eller som testenhet för forskare inom laboratorier. Men framför allt driver vi frågan om att fler ska börja se vad som händer i våra skogar, där stora grupper män bedriver regelrätt krig mot flera djurarter för sin egna nöjes skull. Vi ställer dock oss inte i skogen och saboterar någonting utan spjutspetsen av vårt arbete riktas mot myndigheternas lagvidriga beslut och implementeringar av regler.

Vi vill visa vilken kompiskorruption, feghet och vilka alternativa agendor, än den som faktiskt ska styra lagstiftarens och myndigheternas arbete, som styr dagens jaktpolitik. Särskilt viktigt är det att vi lyfter problemet med att de svenska myndigheterna och domstolarna tar väldigt lättvindigt på EU-rätten, trots att vi ska följa art- och habitatdirektivet.

Image by Chris Henry
Hem: Om
Image by niklas_hamann

STYRELSE

DRIS styrelse består under 2021-2022. Det var DRIS sista styrelse fram till 26/2 2023. 

johannabild.jpg

JOHANNA PARIKKA ALTENSTEDT

Sekreterare

Johanna är sociolog, journalist och jurist verksam i  Malmö och Sölvesborg. Hon har även bra insyn i hur vargfrågor hanteras just nu i Finland. 2020 skrev hon sin masteruppsats i juridik om vargens utbredning och art- och habitatdirektivet i Sverige. Malmö och Sölvesborg.

130190108_137140594600034_63649335391307

EWA DANIELSSON

FB-ansvarig och admin

Har i många år arbetat för vargen i olika organisationer och varit debattör i olika sammanhang. Har arbetat  i Naturskyddsföreningen. Norrtälje.

 

bibibild.jpg

BIBI NORIS I VÅRA MINNEN

Grundare och styrelsemedlem t o m juli 2021

Grundare av DRIS, och medlemsansvarig. Bibi hade en lång erfarenhet av djurskyddsarbete och -föreningar och hon var bakom många av våra fantastiska illustrationer och bilder.

ISTVAN.png

ISTVAN GERSNER
ORDFÖRANDE

Styrelseledamot sedan september 2021. IT-specialist och djurvän som varit aktiv i Djurensparti och nu i DRIS.
Ägnar sig nu på heltid för sina hundar. Bräkne-Hoby.

SUPPLEANTER
Eva Stjernswärd
Margareta Styremyr 

robertbild.png

ROBERT FRANZÉN

Styrelseledamot och sakkunnig

Aktiv i djurfrågor och med en lång erfarenhet av Naturvårdsverket. Öland.

mickebild1.jpg

MICAEL NORIS

Kassör

Stort hjärta för djuren och hjälper gärna djur som sprungit hemifrån eller rymt på ett eller annat sätt. Västerås.

VÅRT ARBETE

ÖVERKLAGNINGAR & TALERÄTT

Länsstyrelserna och myndigheterna i Sverige har inget generellt och transparent system att visa vilka jaktbeslut de tar, utan det är upp till individerna att leta och sedan försöka reagera i tid. Detta trots att Sverige har ålagts av EU-kommissionen att ha ett sådant system. Den ansvariga myndigheten som inte gjort sitt jobb här är Naturvårdsverket.
 

Enligt Århuskonventionen har alla inom EU rätt att överklaga miljöbeslut som de drabbas av, och att skjuta bort vilda djur i skogen betraktas som nationellt samt som EU-mässigt angelägenhet och bör angå alla. Sverige har dock lyckats med att från inte ge miljöorganisationer någon överklagningsrätt alls fram till 2016 få det begränsat till att organisationerna ska ha funnits i minst tre år och ha minst 100 medlemmar. Detta trots att staten får inte ställa några rättsliga krav på ideella föreningar enligt den gällande rätten, då Sverige saknar en lag om föreningar (till skillnad från tex Finland). Vi har grundlagsskyddet för att få tillhöra en förening eller slippa, och vi har en praxis där det har fastställts att om fler än tre gemensamt strävar efter samma mål så är det en ideell förening. Föreningens stadga är det enda som styr den, och inga krav kan ställas på hur styrelsen ser ut, hur ofta kan man ha årsmöten, eller hur organisationen ska vara. Det är upp till föreningen. Vi anser inte att det är förenligt med Sveriges grundlag att ställa krav på föreningar som ska få klagorätt enligt Åhuskonvention, och tror inte EU-kommissionen riktigt visste hur det ser ut i Sverige.

Vi försöker att överklaga beslut som tas emot art- och habitatdirektivet; oftast är det vargjakt, men det kan även vara lodjur, säl eller annat. Du kan läsa mer om vad art- och habitatdirektivet säger här, i en artikel som ordförande skrev i Våra rovdjur 3/2020.

Om du vill hjälpa till hör gärna av dig.

Våra rovdjur 3/2020
SverigeochEUrat_-2066866394.pdf (rovdjur.se)

OM HABITATDIREKTIVET

Läs här hur Sverige bryter mot EU:s habitatdirektiv systematiskt. Art- och habitatdirektivet som bygger på Bernkonventionen, har som utgångspunkt att vilda djur har ett egenvärde och rätt till skydd av sitt liv, sin art och sitt habitat (livsmiljö). Direktivet skapar indirekt rättigheter för vilda djur. Men den svenska rättistillämpningen bygger i huvudsak på den historiska uppfattningen om viltvård och rätten till jakt utan att ta hänsyn till EU-rättens företräde och habitatdirektivet. Vilda rovdjur i allmänhet och vargen i synnerhet verkar ha ett svagare rättsligt skydd än andra djur som omfattas av EU:s artskyddsbestämmelser. Men det är EU-rätten som har företrädet i dessa frågor.

SverigeochEUrat_-2066866394.pdf (rovdjur.se)

Kontakt

BLI MEDLEM

Image by Erik Mclean
Image by Jonatan Pie
Image by Hanson Lu

BLI MEDLEM

Tack för att du har valt att vara medlem och stötta oss. Från och med 2023 omvandlas DRIS till en stifrelse vilket innebär att vi kommer inte ha medlemmar som i en förening, men vi kommer att samla in pengar för att kunna stödja direkt och kontkret arbetet för djurens bästa. Mer om detta kommer vi att berätta när alla formaliteter är på plats.
 

GE EN DONATION

Det här är ett av de enklaste sätten att stödja vårt arbete. Vi är övertygade om att vi når framgång genom att engagera vårt lokalsamhälle. Det är ett enkelt och effektivt sätt att bidra till det viktiga arbete som
DRIS - Djurens röst i Sverige gör.
Djuren tackar dig! 

INFORMATION

Är du tveksam till att bli medlem av någon anledning och önskar veta mer om
vår förening kan du kontakta oss via kontaktformuläret nedan, skriv bara
önskar information och ditt telefonnummer så ringer vi upp dig

Hem: Produkter

STADGAR & PROTOKOLL

Läs direkt eller ladda ner dokumentet.

STADGAR

DJURENS RÖST I SVERIGE. Org. nr. 802512-3624
Stadgar fastställt den 1 september 2017 vid grundandet av föreningen.
Justerats vid årsmötet den 8 november 2020

DRIS Stadgar

1 § Syfte och ändamål

Föreningen syfte är att verka i allmänhet för att lyfta fram djurens perspektiv och den biologiska mångfaldens betydelse i samhällsplanering, politik, juridik och media, stödja informativa och pedagogiska satsningar som upplyser om djurens naturliga villkor och förmedla nyheter och aktualiteter som berör allt ovan. Föreningen ska motverka att djur ses som saker, ägodel eller ekonomisk råvara, samt grymhet och utnyttjande av djur för människans egoistiska behov. Föreningens ändamål är i synnerhet att agera för att rädda Sveriges stora rovdjur från hobbyjakt och illegal jakt. Föreningen agerar via rättsliga kanaler genom att lyfta juridiska frågor till debatt samt överklaga beslut utan författningsstöd och som strider mot EU:s fördrag och direktiv. Vidare ska föreningen samverka med andra föreningar med samma syfte eller ändamål, i den mån det är möjligt

2 § Föreningens namn
Föreningens fullständiga namn är DRIS - Djurens röst i Sverige. 

3 § Medlemskap​
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits som medlemmar i föreningen genom medlemskap i föreningens grupp DRIS på Facebook, och som delar föreningens värdegrund. Medlemskapet är ett stödmedlemskap vilket innebär att medlemmar stödjer föreningens syfte och ändamål, samt delegerar arbetet till styrelsen. Till styrelsen kan bara väljas medlemmar. [Gäller ej med ärsmötesbeslutsstöd: Styrelsemedlem får inte vara dubbelmedlem i en annan djurvärnade förening samtidigt för att jäv eller intressekonflikter ska undvikas. Det är medlemmens ansvar att upplysa styrelsen om en sådan situation uppstår.] Ordföranden och styrelsen får välja rådgivare och grunda referensgrupper för föreningen och delegera uppgifter till personer som verkar för föreningens bästa men är inte medlemmar. Uppdrag och delegation ska vara skriftligt.

4 § Beslutande organ och arbetsordningen
Föreningens beslutande organ är årsmötet och i verkställandefrågor styrelsen som arbetar under ledning av ordföranden. Styrelsen är en aktiv arbetsgrupp med skriftligt definierade ansvarsområden och mandat som beskrivs i en arbetsordning som läggs som bilaga till stadgan. Årsmötet godkänner arbetsordningen. Betalande stödmedlemmar har alla rösträtt i årsmötet. Fullmaktsröster erkänns ej på årsmötet. Arbetsordningen ger riktlinjer för vilka som har rätt att överklaga rättsliga beslut i föreningens namn, vilka som får vara talespersoner utåt och vilka som hanterar föreningens ekonomi, kommunikation och grafisk profil, samt vilka som får representera föreningen i officiella sammanhang, och i samband med lobby och public affairs. Vid oklarheter har ordföranden utslagsrösten. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande antingen via digitala kanaler eller in persona.

5 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 september t.o.m den 31 augusti och blir brutet.

6 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av ordföranden och kassören var för sig eller gemensamt. Styrelsen har även genom ett majoritetsbeslut rätt att delegera firmateckningsrätten en eller flera särskilt utsedda personer under en på förhand fastställd tidsperiod. Den som genom delegation fått fullmakt att företräda föreningen ska återrapportera detta till styrelsen.

7 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av två årsmöten med giltiga styrelser och minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

8 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av två årsmöten med giltiga styrelser och med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Föreningens eventuella tillgångar ska överlåtas till djurskyddsverksamhet som årsmötet väljer.

9 § Medlemskap
Att man delar föreningens värdegrund innebär att föreningens medlemmar inte är samtidigt aktiva jägare, tillhör ej något jägarförbund eller jaktlag, driver inte kommersiell jatkföretag eller produktion av animaliska material (kött, mjölkprodukter, ägg, läder, fjäder, päls, fiske), inte heller kommersiellt utnyttjar djur för dobbel, betting och olika tävlingsverksamheter, samt respekterar djurens rätt att leva sina liv i sin naturliga miljö så långt det bara är möjligt. Föreningen accepterar husdjur. Föreningen får inte ha synpunkter på vad medlemmarna äter eller har på sig, och aldrig ställa dylika krav på medlemskap eller styrelsepost. Medlemskap beviljas av styrelsen på grund av en muntlig eller skriftlig ansökan och fastställs skriftligen via e-post. Uteslutning av medlemmar som inte delar värdegrunden, som medvetet eller omedvetet skadar styrelsens arbete eller föreningens syfte och ändamål, kan ske med ett majoritetsbeslut inom styrelsen med omedelbar verkan och kan inte överklagas till årsmötet.

10 § Medlems skyldigheter och rättigheter
Stödmedlem ska följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningen, ska betala de avgifter som beslutats av föreningen, och har rätt att delta i event som anordnas för medlemmarna samt har rätt till information om föreningens angelägenheter via sociala medier.

11 § Utträde
Medlem, som önskar utträda ur förening, ska skriftligen anmäla detta. Utträde behöver inte motiveras. Medlem som allvarligt förtalar föreningen, saboterar medvetet verksamheten eller på ett annat sätt uppsåtligt förhalar föreningens arbete för att uppnå föreningens syfte får uteslutas efter en varning. Beslutet ska fattas av kvalificerad majoritet, och om fallet handlar om någon i styrelsen, av resten av ordinarie styrelsemedlemmar.

12 § Årsmötet
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av november månad på tid och plats som styrelsen bestämmer, även webbmöten kan ske. Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista ska av styrelsen senast två veckor före mötet. Kallelsen
tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt.

13 § Årsmötets sammansättning och beslutsförhet
Mötet är beslutsmässigt med de röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet. Alla på mötet har yttrande- och förslagsrätt. Fullmakter accepteras inte, däremot deltagande via webben. Valbar till styrelsen och valberedningen är medlem av föreningen. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Beslut fattade av årsmöte gäller från årsmötets avslutande.

14 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:
* Fastställande av föredragningslista.
* Styrelsens verksamhetsberättelse med årsredovisning/årsbokslut för det senaste verksamhets- /räkenskapsåret. * Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets/räkenskapsåret.
* Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
* Fastställande av medlemsavgifter.
* Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av verksamhetsplan för kommande verksamhets- /räkenskapsår.
* Val av
a) föreningens ordförande för en tid av ett år;
b) övriga ledamöter i styrelsen för en tid av ett år;
c) en suppleant i styrelsen för en tid av ett år;
d) en revisor för en tid av ett år.

15 § Vid normkonflikter eller behov av utfyllnadstolkning
Vid situationer där den här stadgan inte erbjuder tydliga bestämmelser är det ordförandens ansvar att söka svar i gällande rätt (lagar, normer, praxis) och föreslå en lösning, som styrelsen får bestämma över. Vid brådskande fall får ordföranden alltid ta ett beslut med stöd av en styrelseledamot. Alla sådana beslut ska protokollföras och lämnas för styrelsens kännedom så fort som möjligt.

16 § Den nya styrelsen ska konstituera sig skyndsamt efter årsmötet och antaga en kommunikationspolicy som gäller för föreningens kommunikationskanaler, samt välja en valberedning.

DRIS t o m 26 feb 2023


org.nummer 802512-3624

epost: drisforening@gmail.com

Image by Dennis Buchner
bottom of page