ÖPPET BREV 2022-02-17 Till Naturvårdsverket generaldirektör Björn Risinger
Undertecknade organisationer vill härmed gemensamt framföra att det liggande förslaget till reviderad Strategi för svensk viltförvaltning saknar djurens perspektiv; nämligen hur effekter av jakt och jaktmetoder påverkar de vilda djuren både individuellt, som par- eller grupplevande liksom till de sociala strukturer vissa arter lever i. Strategin måste kompletteras med ett nytt vägval: Respekt för de vilda djurens välfärd.
Vi saknar genomgående en välgrundad definition av god djurvälfärd och hur det ska kunna forma en modern jaktetik och förvaltning, särskilt i ljuset av den ökade kunskapen om djurs kognitiva förmågor och ny forskning inom etologi:
• I Naturvårdsverkets förslag för Strategi för svensk viltförvaltning nämns inte ens ordet djurvälfärd en enda gång. Med djurvälfärd menas ett djurs subjektiva upplevelse av sin situation, samt ett synsätt att djur skall ha ett värdigt liv med bra levnadsvillkor.
• Vilda djur är skyddade av EU:s miljödirektiv som definierar deras rätt till liv och habitat. Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för att Sverige implementerar naturdirektiven enligt EU:s fördrag och praxis. Eftersom EU-rätten är en högre rätt kan inte viltvårdsstrategin strida mot art- och habitatdirektivet, som anger att det är djuren och deras habitat som är skyddsintresset i första hand.
• Vår svenska grundsyn på djur bygger på att djur har egenvärde, att de har ett värde i sig själva och att hänsyn måste tas till det. Redan i det inledande stycket i propositionen till den nuvarande jaktlagstiftningen, gav regeringen uttryck för att djurskyddsfrågorna ska ges en högre dignitet i frågor som rör förvaltandet av de vilda djuren.
• Det saknas vidare en väl definierad skriftlig etik i viltförvaltningen. Hur vilda djur hanteras i viltförvaltningen måste även innefatta djurens kognitiva upplevelser eftersom det inte är hela populationer som utsätts för olika jaktformer eller jakttider – utan det är individer.
• Respekt för djuren som individer måste vara en röd tråd i den kommande viltstrategin. Alla interaktioner med vilda djur måste bygga på respekt för djur som kännande kognitiva varelser.
• I vägvalet om respekt för de vilda djurens välfärd måste det tas hänsyn till negativa effekter av jakttider (nämndes också särskilt i propositionen till ny jaktlag avseende djurskyddet) och jaktmetoder. Jaktlagens § 27 måste få en verklig effekt.
• Strategin måste också poängtera behovet av djurvälfärdsforskning avseende vilda djur som utsätts för jakt och att etiken inom viltförvaltningen ska vara föremål för kontinuerlig utvärdering och granskning. Detta har även Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en viktig aktör inom forskning och viltförvaltning, framfört. Vidare bör det slås fast i strategin att dialogen med forskare och djurvälfärdsorganisationer är särskilt viktig för att beakta etiken och de vilda djurens värde. Undertecknande organisationer hemställer härmed att du tar initiativ till att strategin för svensk viltförvaltning kompletteras med ett nytt vägval: Respekt för de vilda djurens välfärd, som också tar hänsyn till ovanstående synpunkter.
Johanna Parikka Altenstedt, Jurist, DRIS Camilla Bergvall, Riksordförande, Djurens Rätt Åsa Hagelstedt, Generalsekreterare, Djurskyddet Sverige Maria Lönn, Generalsekreterare, Svenska Djurskyddsföreningen Magnus Orrebrant, Ordförande, Svenska Rovdjursföreningen Roger Pettersson, Generalsekreterare, World Animal Protection Sverige Lili Päivärinta, Ordförande, Djurens Ö Hans Ring, Naturfotograferna Johanna Sandahl, Ordförande, Naturskyddsföreningen Yvonne Öhman, Ordförande, Nordulv
